Vad ger dopet som namngivningen inte ger?
Dopet ger formellt medlemskap i Svenska kyrkan, tillträde till nattvarden och rätt att vara fadder vid andras dop. En namngivningsceremoni har ur juridisk synpunkt ingen betydelse alls. Båda ceremonierna välkomnar barnet, men för kristna är det bara dopet som är inträdet i församlingen. Så här skiljer sig de två ceremonierna åt.
| Jämförelse | Dop | Namngivningsceremoni |
|---|---|---|
| Vad det är | Upptagande i den kristna gemenskapen | En ceremoni utan religiösa inslag |
| Vem som leder | En präst | En officiant, gärna en släkting eller vän |
| Plats | Oftast kyrka eller kapell | Oftast hemmet eller en festlokal |
| Medlemskap | Barnet blir medlem i Svenska kyrkan | Ingen juridisk betydelse |
| Faddrar | Vanligt att utse | Vanligt att utse bland släkt och vänner |
| Kostnad | Ingenting | 2 750 kronor för en ceremoni hos Humanisterna |
Vad innebär dopet i Svenska kyrkan?
Vid ett dop öser prästen rent vatten tre gånger över barnets huvud och säger jag döper dig i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Genom dopet tas barnet upp i den kristna gemenskapen och välkomnas som ny medlem i församlingen. Dopet görs bara en gång, och det kan också ske genom att den som döps sänks ner i vattnet. De flesta barn döps mellan tre och sex månader, men när man döper sitt barn har ingen åldersgräns.
Varför frågar prästen efter namnet?
Prästen frågar efter barnets namn eftersom namnet har en central roll i dopet, men dopet är ändå ingen namngivningsceremoni. Namnfrågan infördes i dopet först under mitten av 1980-talet. Dopet handlar i stället om gemenskapen med församlingen, kyrkan i världen och Guds stora familj.
Hur går en namngivning till i stället för dop?
Vid en namngivning välkomnar familjen barnet och ger offentlighet åt det namn föräldrarna har valt. Det finns inga formella krav på hur ceremonin ska gå till, och friheten är mycket stor. Samma högtid har också tre andra namn, välkomstfest, namngivningsfest och barnvälkomnande. Den som ska ordna en namngivningsceremoni väljer själv plats, förrättare och musik.
Vem leder en namngivningsceremoni?
En namngivningsceremoni leds av en officiant eller förrättare som familjen själv väljer, gärna en släkting eller vän. Officianten tar alltså den roll som prästen har vid ett dop. Namngivningen uppfattas numera som ceremonins viktigaste del, och den sker ofta privat och i hemmet.
Får barnet sitt namn vid dop eller namngivning?
Nej, barnet får sitt juridiska namn varken vid dop eller namngivning, utan vårdnadshavarna ansöker om förnamn och efternamn hos Skatteverket. Ansökan ska göras inom tre månader från födelsen, och barnet måste ha minst ett förnamn och ett efternamn. Det gäller även om barnet döps kyrkligt.
Kan man anmäla namnet vid dopet?
Nej, sedan den 1 juli 2017 går det inte längre att anmäla barnets förnamn till den som förrättar dopet. Även om barnet får ett namn i samband med dopet måste vårdnadshavarna ansöka om namnet hos Skatteverket. Har barnet två vårdnadshavare ska båda skriva under ansökan.
Vanliga frågor och svar
Kan man bli medlem i kyrkan utan att döpas?
Ja, du kan bli medlem redan innan du döps, och den som är döpt i en annan kyrka kan bli medlem utan nytt dop.
Måste man vara medlem för att döpa sitt barn?
Nej, varken den som döps eller vårdnadshavarna måste redan vara medlemmar.
Används vatten vid en namngivning?
Ja, vid en del namngivningsfester används vatten, men utan religiös innebörd.