Lyckeliten

Lyckeliten är den svenska versionen av norska Lykkeliten från 1927 av Claus Frimann Clasen, med svensk text av Ingela Forsman.

1. 1

   När ”Lyckeliten” kom till världen,
   så tändes stjärnor en och en
   De blinka ”Lycka till på färden”
   som till en allra bästa vän
   Och sommarnatten var så stilla,
   men både träd och blommor såg,
   de hördes viska och den lilla,
   som i sin ljusa vagga låg.

2. 2

   Så kom då lille ”Lyckeliten”
   till ett av världens minsta land
   och fast han ej var stora biten,
   så var han dock en liten man
   Att han fått ögon blå förstod man
   och hår med doft av sommarvind
   Han låg och skrek, men plötsligt log han
   och fick en grop i varje kind.

3. 3

   Han har så starka, fasta händer
   och mjuk som sammet är hans kind,
   hans säng är fylld av leksaksvänner,
   där har han också skallran sin
   Här finns det allt som han behöver,
   det allra första år han har,
   han saknar inget därutöver
   tills han det första steget tar.

4. 4

   Till livets ära sker ett under
   i varje land var dag som går,
   i var och en av de sekunder
   som mänsklighetens klocka slår!
   Men ingen vet och ingen känner
   den väg ditt lilla barn ska gå
   Vi tar ett ögonblick i sänder
   av ljusa dagar och av grå.

5. 5

   Men ”Lyckeliten” kom till världen
   och stjärnor tändes när han kom,
   det bådar gott för framtidsfärden,
   som vi har fått ett tecken om
   Och sommarnatten var så stilla
   men både träd och blommor såg,
   de hördes viska om den lilla,
   som i sin ljusa vagga låg.